Om Hösten

Göran Sonnevi

De röda lönnbladen

Sjungande.

Här beröringar!

_som uppåtvända handflator

Ur grå tystnad.

                         Ord,

Återvändande ur minnet.

از پاییز

یوران سونه وی

برگ های ِ قرمزِ افرا

آواز می خوانند

تماس

کف دست ها را از اعماق ِسکوت ِتیره پر می دهد

کلمه،

از دل خاطره بازمی آید.

Några av de döda

Göran Palm

Några av de döda lever kvar på jorden

Och rör ibland vid oss. Några sitter

På den nedfällda sisten i gamla hissar,

Följer oss våning för våning,

Lyssnande till susningen.

Annars kunde vi glömma. 

بعضی مرده ها

 یوران پالم

بعضی مرده ها بر روی زمین

کنار ما می مانند، اطراف مان آمد وشد دارند

و بر صندلی های ِسرد ِآسانسورهای ِقدیمی

در طبقات از پی ِمان اند

گوش به زوزه ی باد سپرده.

و گرنه فراموش می کردیم.